Vad är det som känns så konstigt?

Idag vill tårarna bara infinna sig. Jag känner mig gråtmild hela tiden, jag vet inte varför. Finns inget att ta på. Men tårarna vill bara infinna sig. Jag vill att Martin ska vara här och hålla om mig och bara vara här. Jag hatar att varje vecka ska vi vara ifrån varandra. Det är så fruktansvärt jobbigt. Jag vill ha en vardag, jag vill ha ett liv att alltid dela tillsammans med Martin. Jag hatar att behöva vara själv. Jag hatar att man ska behöva göra "allt" på helgerna, och tiden räcker inte till. Jag vill inte alltid vara ifrån honom. Jag vill ha han här och bara vara med mig. Ge mig den där kramen och pussen i pannan när jag är ledsen och säga: "men lilla du..." Jag hatar att vara ensam. Ingenting fungerar egentligen när vi är ifrån varandra. Veckorna går jag som i en dimma och bara väntar på att han ska komma hem. Det är för helgerna jag lever. Jag hatar det här. Jag vill att vi ska ha en vardag tillsammans. Nu rinner det stora tårar. Jag känner mig bara så värdlös att jag inte klarar det här. Jag vill bara ringa till  honom och bara vara ledsen och få den tröst jag behöver, men det kan jag inte. Han jobbar, det måste han. Jag vill inte undantrycka mina känslor när jag behöver honom.

Jag älskar dig Martin, du är allt för mig. Jag vill att du alltid ska vara med mig.

Kommentarer
Postat av: Anna

Min lilla gumman...

Jag vet precis hur du känner, så kände jag mellan varje gång som jimmy o jag träffades, allt var som onödigt det enda jag väntade på var att få träffa honom och ibland fick vi ju vänta 3 veckor för att bara träffas 2 dagar(helg).

Det var så himla jobbigt jag ville bara flytta ihop med honom, det känns lite som att ni nästan har ett distansförhållande ju.

Men jag har aldrig riktigt förstått det, vart jobbar han och vart jobbbar du varför kan ni inte ha en lägenhet nära där han jobbar så han kan sova hemma? varför ska det vara så långt ifrån?

Såhär ska ni ju inte behöva ha det alltid i framtiden det kommer ju inte fungera så det du känner är inget konstigt utan det behövs en förändring helt enkelt...ingenting är omöjligt tro mig på den biten med.



saknar dej massa kramar

2010-01-15 @ 02:35:22
URL: http://gullan86.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0