-

Jag ska iväg och gymma, jag har gjort mina försök ett tag att komma iväg, men nu jäklarns ska jag verkligen ta tag i det. lovisa och jag ska iväg en sväng till gymmet. Jag kommer väl vara död efteråt men det är skönt för själen! Det behöver jag!

Jag måste faktiskt erkänna att jag trivs rätt bra med det här. Att kunna vara med mina vänner, göra som jag vill. Vakna upp hemma själv och göra precis vad jag vill. Träffa vem jag vill. Jobba så mycket jag vill (även fast det blir lite mkt ibland).

Jag trodde ändå inte att jag skulle trivas såpass bra med att vara singel. Även fast det är tråkigt ibland. Men just nu är jag nöjd med situationen och jag kommer bara bli starkare! Så de så!

Tack alla fina som finns omkring mig som stöttar när det är svårt! Och att ni finns där dom dagarna det är lättare! Puss på er! Ni vet vilka ni är!

Nu är jag 26 år.

För 26 år sen hade min mamma legat i två dygn utan att jag tänkte visa mig ute, men tillslut så kom jag ut! Tydligen hade jag hår på öronen som ett litet troll, och hemma hos mamma och pappa finns det ett vykort "jag" hade skrivit till min morfar från bb. Där det stod hur fin jag var och allt sånt. Pappa hade redan bestämt att jag skulle heta Lina, redan när jag låg i magen så var jag en Lina. Jag har under min uppväxt kallats för Luan och får även heta det ofta när jag kommer hem. (Därav bloggnamnet, bloggen hette från början bara Luan.) Jag är första barnet och alltså storasyster till min bror. (även fast han brukar presenetera mig som sin lilla stora syster) Jag bodde mina första år på Södermalm i Sthlm. Sen vid tre års ålder så flyttade vi till Lavarö och till landet. Jag döptes i Edebo kyrka där jag även senare är konfirmerad. För 26 år sen föddes jag på Danderyds Sjukhus och i Lejonets tecken.

Det är alltså jag.

Anna Lina Elsa Ljungdahl 840823

Inte för att jag verkligen kan komma på en viss situation som är sådär extrem. Men några pinsamma saker har man alltid gjort som ändå hänger kvar hos en. Dessutom är jag överlag väldigt dum/klantig i det mesta. Fast oftast blir det bara fel när jag tänker. Haha.

- Hade sex på en klippa ute på en ö, blir påkomna (riktigt pisamt)
- Lyckas få sladd på bilen och åka ner i diket på sommaren (!!!!) har dock aldrig hänt igen, det här var början av min tid då jag hade tagit körkortet precis.
- Klotat ner för diverse trappor (experten själv, oftast då jag är nykter)
- Kommit till fel arbetspass
- Kläckt ur mig massor med konstiga saker
- Vaknat mitt i natten och trott det varit dag och börjat göra iordning mig för dagen fast helt fel tidpunkt.

Kan nog komma på massor med andra saker oxå, men det här är några utav sakerna iaf.

Ikväll känner jag mig faktiskt riktigt lugn även fast kvällen varit omtumlande. Jag vet inte riktigt vad som hänt. Och trött är jag dessutom. Inga panikånget attacker än iaf. Men på fredag ska jag ju till läkaren på uppföljning om tabletterna som jag faktiskt inte än behövt att ta. Men dom står här på bordet ifall att jag skulle behöva. Men man kan tydligen ta dom om man behöver för att man ska kunna sova om man är orolig oxå, men nu är jag ju så galet trött så det kanske inte är ngn idé att prova överhuvudtaget om jag ändå inte behöver. Och jag ska väl vara glad att jag sluppit ta dom.

Kollar på minipillerkartan imorse om jag tog tabletten igår och konstaterar att det hade jag ju inte gjort. Så jag tog pillret vilket jag trodde var 10 timmar för sent. Inte bra med tanke på att man ska ta dom med 24 timmars mellanrum.

Går till jobbet och på vägen kommer jag på att det är ju SÖNDAG idag och inte igår. Så jag har alltså tagit pillret 14 timmar förtidigt istället.

Snacka om dagvild och totalt lost i skallen. Men jag lever fortfarande iaf. Haha...

virrvirr totalt ibland

Det är bara att inse. Alkohol gör att man går upp i vikt. Har typ bara gått upp 2 kg under semestern. Men dom ska ner nu och lite till. 10 kg till till nästa sommar är tanken. Alltså ungefär 1 kg i månaden. Det borde jag klara. Tanken är att jag ska ut och gå (tanken är springa så småningom) minst 3 dagar i veckan, rida/arbeta med hästen 5 dagar i veckan och inte ta hissen på jobbet i den mån det går. Sen tänkte jag köra lite LCHF tillsammans med lite naturdiet och bara äta "onyttigt" på helgen samt inte äta efter 19 på kvällarna och endast dricka vatten. Det är iaf min plan. Och hittils har den gått bra. Har jobbat 8 timmar idag. Bara ätit bra mat och så. Så det här ska jag lyckas med. Är lite inne på att skriva mått och vikt (alltså vad jag gått ner/upp) varje måndag här på bloggen bara för att peppa mig själv.

Vad tror ni? JAG SKA LYCKAS!

Okej. Hur lyder dödsdomen?

Före:


Efter:


Mörkt var det iaf. jag har klippt mig sen första bilden oxå...

Go for it! Funkar det inte så får jag väl tona om det eller tvätta håret utav helskotta. Haha. Nejdå. Det blir nog bra. Har varit brunett ngn sväng för länge sen. Annars har det alltid typ gått i rött. Men nu jäklarns! Det blir nog bra!
Jag bjuder på denna, hårfärg i håret och 5 liters plastpåse på skallen i Martins arbetströja. Det här blir nog snyggt...

Just nu känns det som att jag tänker göra det en stund. Bara för att vara för mig själv och hitta mig själv igen. Just nu är jag faktiskt så bitchig att jag bara svarar när JAG VILL prata eller JAG hör av mig när jag orkar. Inget illa menat mot någon. Men jag vill reda mig lite själv och vara fri och göra som jag vill. Även fast alla vänner vill mitt bästa och hjälpa mig och finnas så blir jag gärna glad över erbjudandet, men sen är det JAG som bestämmer.

Jag kommer bara svara när jag känner och orkar just nu. Jag går under jorden en stund. Det går alltid att skicka på fejjan eller här så svarar jag när jag orkar. Jag kommer fortsätta blogga undertiden. Men nu går jag under jorden en liten stund för att hitta mig själv och orka med vardagen.

Att sätta på bra musik i bilen och bara köra utav helvete rent utsagt. Så skönt att bara få vara helt koncentrerad och  bara gasa, ta kurvorna, vara helt inne i körningen. Ikväll var en sån kväll. På med musik högt (funderar på att lägga in en baslåda) och bara köra. Gasa. Bara vara i min egen värld. Jag vet att någon blir arg på mig när jag gör såhär. Men ibland är det så skönt att göra så bara för att rensa hjärnan och bara få vara i min egen bubbla ett tag. Det vart söderövägen som vart utsatt för det idag. Men jäklarns så underbart det var.

Saaban var lite varm när jag kom hem, men han går klockrent. Jag bara älskar min bil. Jag kommer bli ledsen när den rasar så mkt att det inte går att laga. Har kollat på ny bil, men vill ha en med lite kraft under motorn. Men det går bli ett senare projekt. Nu går saaban utav helskotta och jag bara älskar den.

Det har inte gått lång tid av sommaren, men än så länge har jag blivit kallad för det mesta känns det som...

Hon i 9an
Hon i B
X nya tjej
X tjej/ragg/flört etc.
Öregrunds hetaste brud (var nu dom fick det ifrån?!)
Hon på dansgolvet
Ragget
Flörten
Partypinglan
Hummelflickan
Exet
"Slampan" (av en bra kompis från vi pluggade till uskor, med glimten i ögat såklart)
Hon med hästarna
Hon med röda saaben
"våran" stalltjej (utav stallägarens fd. man)

Det är säkert mkt mer som jag inte vet om, men det här är det jag vet iaf. Sen brukar jag just nu tydligen bli kallad för X nya tjej, och henne rör man tydligen inte. Haha, ibland kan rykterna bli så konstiga. Men just nu känns det mest som man kan garva åt dom. Allt tar sin tid och vi får se vad som händer. Just nu lever jag livet. Jag orkar inte med rykten eller skitsnack. Jag låter det mesta rinna av, och jag mår riktigt bra! Och bättre kommer det bli! 

Varför kan man inte bara ta sitt förnuft till fånga och skita i allt eftersom man vet att man mår mycket bättre om man skiter i allt?! Jo för hjärtat säger en helt annan sak.

Trots att jag befinner mig i en känslostorm så mår jag så mycket bättre än vad jag gjort på mycket länge! Det känns skönt trots att världen har vänts upp och ner ett par gånger.

Men har man inte rätt ut allt så är inte spelet över. Det är väl tyvärr så!?

Det händer att känslorna ramlar över en. Saknad, förtvivlan, ångest, ovisshet. Det är fruktansvärt jobbigt. Hur jag än vänder och vrider på allt så blir det ingen rätsida i vilket fall. Ibland vill jag bara dra täcket över huvudet och hoppas att mkt av allt varit en mardröm. Jag bara orkar inte. Tårarna vill fram, men jag tränger undan dom. Vad vart det här för nedgång i allt?! Imorgon är det 3 månader, 3 månader sen första kvällen. Fan vad jag saknar. Saknar allt.  

Haha... Jag måste nog gilla dom...

Bowlan 2007/2008?


Hummel 2010

Det är några år emellan, men smaken verkar inte förändrats. Hittade den översta bilden på Fejjan. Haha. Ibland är allt så klockrent bara. Den understa bilden kommer jag inte ens ihåg att jag druckit den, men tydligen?! Så  full ser jag inte ut och så onykter var jag ändå inte. Hmmmm.....

Idag är en sån dag, då mycket gör sig påmint och mycket känns jobbigt utan att jag egentligen vet varför. Idag har tanken slagit mig att jag tänker på situationer som får mig att sakna vissa personer väldigt mycket. Det är fruktansvärt jobbigt. Ibland känns det som att man har vissa så nära men ändå så jätte långt ifrån. Egentligen kanske bara ett samtal bort, men det känns oxå väldigt avlägset.

Jag brukar ha en dag eller så eller bara ett par timmar varje vecka som får mig att sakna och må lite halvdåligt. Men det brukar bli bättre efter en stund. Allt kommer att lösa sig, och spelet är inte på något sätt slut än.

Men överlag mår jag ändå väldigt bra! Det finns inte mycket som kan göra att jag faller helt pladask just nu och det känns jätte skönt. Jag är mycket starkare och orkar inte bry mig om vissa saker lika mycket som jag gjorde förut. Men visst blir jag sårad och ledsen.

Idag var min plan att sova tidigt, och, kors i taket, jag ligger i sängen. Så det kommer inte bli ngt problem att sova ikväll inte.

Idag känns det bara som att jag vill gråta. Gråta över mycket som är jobbigt just nu. Jag mår förvisso väldigt bra överlag, men finns en del saker som tynger mig. Det är jätte jobbigt. Finns en del som strular till det, och jag saknar massor. Men det är inte mycket att göra åt just nu. Men ibland är det bara skönt att låta tårarna falla. Det skulle dom behöva göra nu.

Jag brukar kunna bli såhär när jag är sjuk, det är så mycket som vill ur min kropp då.

Har egentligen aldrig riktigt skrivit om vem jag egentligen är. Kommer såklart inte lämna ut allt, men ni får iaf ett hum om vem jag är.

Namn: Lina och kallas bara för Lina
Födelsedata: 840823

Födelseort: Föddes och bodde mina första år på Södermalm i Sthlm. Flyttade som 3 åring till Lavarö där mina föräldrar fortfarande bor kvar.

Barndom: Bodde i Lavarö och gick hos dagmamma i Hallstavik tills jag började skolan, lekis gick jag i Hallstaskola, och 1-6 i Skärsta, 7-9 Centralskolan i Hallstavik.

Tonåren: Bodde fortfarande kvar i Lavarö, började Sam-linjen på RodenGymnasiet i Norrtälje, men av diverse anledningar hoppade jag av vårterminen i ettan. Började om och började då på Barn och Fritidsprogrammet, men böt efter jul till Bruksgymnasiet i Gimo, där jag även tog studenten 2004, då var jag även ordförande i elevrådet.

Kärleken: Var tillsammans med en kille som hette Anders under första året på gymnasiet, sen tog det slut innan sommaren och jag var singel i ca ett halvår.  Under den sommaren hade jag även ett kortare förhållande med en kille från sthlm, Sebastian. Under sommaren träffade även jag Martin som jag var tillsammans med i 8½ år. Nu är jag helt singel och trivs helt ok med det.

Efter gymnasiet: Jobbade som personligassistent till olika brukare, fick ett heltidsjobb som elevassistent på en skola i Gimo, trivdes super men tjejen jag jobbade åt flyttade så jag hade ingen möjlighet till att fortsätta. Sökte sen till underskötersketubildningen som jag blev klar med julen 2008.

Jobbfronten just nu: Jobbar som undersköterska på Tallparksgården, ett äldreboende i Öregrund och trivs riktigt bra, jobbar bara på timme så jag är på de flesta avdelningarna  och ibland även natt. Sen har jag ett jobb på sidan om, då jag hjälper till på en Islandshästgård, Stall Snäcksjön några dagar i veckan. Ibland jobbar jag jämt och är aldrig hemma.

Och när jag inte jobbar då: Jag äger en islandshäst på 10 år, femgångare som jag har uppstallad på Stenalma Gård ute på söderön. Så mycket av min tid går till att vara ute i stallet med alla dessa stallsysslor och försöker rida så ofta jag kan och hinner, ibland tryter orken, i värsta jobbperioderna är det svårt att hitta motivationen. Annars så tycker jag om att pyssla hemma och gillar att vara i köket och både laga mat och baka. Jag umgås självklart med mina vänner oxå, dom betyder mycket för mig, och det skulle aldrig falla mig in att glömma bort dom. Ett rätt hett tips att hitta mig i sommar, är antagligen nere på stan en fredag eller lördagskväll då partypinglan kommer fram.

Klädstil: Ja, börjar med vardagskläderna då. Ofta Jeans, linne och tröja, på senaste tid har det blivit mycket adidaströjor, dom är grymt sköna. Använder även kjol då och då. Ofta så hoppar jag i gympadojorna, men det är nog bara av ren lathet. Stallkläder är ett måste, då jag är inbiten hästtjej. Ridbyxor, linne och tröja. Sen kan jag även dra på mig ett par arbetsbyxor och faktiskt vara ute i garaget. Nog att jag inte är den bästa på att meka, men lite kan jag iaf, och är gärna med iaf och brukar vilja lära mig. Sen en lördagskväll så åker festkläderna på, både klänning, kjol, byxor, glitterlinnen, you name it. Och klackarna åker på då med. Sen så har vi ju arbetskläder, och dom kommer man inte ifrån, så det är bara att se glad ut och ta på sig dom. Såklart så har jag ett par foppatofflor (ja jag vet, dom är grymt fula, men jäkligt praktiska, bara slänga in i 60 grader i tvättmaskinen och sen är dom rena).

Jag bjuder denna osminkade och rödmosiga bild på mig från förra sommaren.

Jag tror inte jag kommer på så mycket mer, men det är bara att fråga om det är något.

Och ni som är intresserade av privata bloggen, skicka ett mail eller hör av er på facebook.