Natten snart över
Snart börjar allt vakna till liv, medans en annan avslutar sitt arbetspass och får gå hem och sova. Natten har gått bra men är trött. Har varit en väldigt lugn natt. Inga onyktra ordinarie personal som ramlat in iaf. Haha, man vet aldrig då dom skulle ut på galejj!
Snart är det dax att koka lite kaffe och sen överrapportera...
Snart är det dax att koka lite kaffe och sen överrapportera...
Jag tror vi börjar bli trötta här
Inte sovtrötta, men totalt flumtrötta. Mycket skratt och diverse konstiga konversationer på fejjan. Haha. Snart har vi avklarat halva natten och nu är det lite lugnt en stund. (får vi hoppas iaf)
Lite jobbigt känns det när man ser på flera statusuppdateringar att folk dricker en massa vin och alkohol ikväll. Och vad gör jag då? Sitter i en fotölj på jobbet. Nog för att det är med solveig iaf. Mycket trevligt och många skratt! Nästa halva av natten blir nog bra den med.
Lite jobbigt känns det när man ser på flera statusuppdateringar att folk dricker en massa vin och alkohol ikväll. Och vad gör jag då? Sitter i en fotölj på jobbet. Nog för att det är med solveig iaf. Mycket trevligt och många skratt! Nästa halva av natten blir nog bra den med.
Nattjobb
Sitter på jobbet, inte mkt som händer. Lugnt och stilla. Snart ska vi ta en liten nattrunda och kika att allt är lugnt och så!
Hoppas spökena håller sig lugna inatt...
Hoppas spökena håller sig lugna inatt...
Omplockad och får organisera om hela veckan
Jo är man timvikarie så är man, det går inte att göra så mycket mer åt saken. Vill man jobba så får man vrida och vända på sig i det oändliga. Planera om en hel vecka är något jag lätt brukar göra, ändra och vrida på mig. Tyvärr kanske vissa saker blir lidande och så, men det är inte mycket att göra åt saken. Jag hoppas verkligen att mina fina vänner har överseende med det här.
Det är ju så att vill man ha många timmar och få mycket jobb kan man inte säga nej och krångla hela tiden. Visst, idag var enda lediga dagen på hela veckan, men vad gör det då? Hade ju inget inplanerat så det är ingen fara. Samma imorgon skulle jobbat kväll men får jobba dag på en helt annan avdelning istället. Men så är det tydligen att vara timanställd. Men jag klagar ändå inte, visst ibland blir det lite mycket, men samtidigt blir jag lätt galen när jag är ledig oxå, vad ska jag göra av all ledig tid? Jag gillar faktiskt att jobba. Trevlig personal och bra ställe att jobba på. Visst dåligt betalt men vad gör man inte?! Det är ju ett jobb faktiskt. Finns dom som inte ens har något jobb att gå till.
Nu ska jag ta och dricka upp min kopp te, sen blir det ut till stallet, Vattar ska få nya dojjor idag och sen ska jag försöka ta mig en liten sväng upp på hästryggen. Hur nu det ska gå när jag har så ont av blåmärkena? Men skam den som ger sig!
Det är ju så att vill man ha många timmar och få mycket jobb kan man inte säga nej och krångla hela tiden. Visst, idag var enda lediga dagen på hela veckan, men vad gör det då? Hade ju inget inplanerat så det är ingen fara. Samma imorgon skulle jobbat kväll men får jobba dag på en helt annan avdelning istället. Men så är det tydligen att vara timanställd. Men jag klagar ändå inte, visst ibland blir det lite mycket, men samtidigt blir jag lätt galen när jag är ledig oxå, vad ska jag göra av all ledig tid? Jag gillar faktiskt att jobba. Trevlig personal och bra ställe att jobba på. Visst dåligt betalt men vad gör man inte?! Det är ju ett jobb faktiskt. Finns dom som inte ens har något jobb att gå till.
Nu ska jag ta och dricka upp min kopp te, sen blir det ut till stallet, Vattar ska få nya dojjor idag och sen ska jag försöka ta mig en liten sväng upp på hästryggen. Hur nu det ska gå när jag har så ont av blåmärkena? Men skam den som ger sig!
Underbara jobb!
Ibland är mitt jobb underbart! En konversation som jag hade med en yrvaken dam:
Mumlar ngt jag inte hör först och jag frågar om
Damen:
- Du får inte mata gråsuggorna med whiskey
Jag:
- Öhh. Nej då ingen fara.
(Går ut i köket)
Damen:
- Lova mig att du inte matar gråsuggorna med whiskey!!! (lätt panik)
Jag:
- Nejdå, jag lovar ingen fara, vi har ingen whiskey här.
Damen:
- Åh vilken tur då!
Mumlar ngt jag inte hör först och jag frågar om
Damen:
- Du får inte mata gråsuggorna med whiskey
Jag:
- Öhh. Nej då ingen fara.
(Går ut i köket)
Damen:
- Lova mig att du inte matar gråsuggorna med whiskey!!! (lätt panik)
Jag:
- Nejdå, jag lovar ingen fara, vi har ingen whiskey här.
Damen:
- Åh vilken tur då!
Arbetet avklarat
Nu har jag äntligen kommit hem till min soffa, ja det är favoritstället efter jobbet, bara en stund, kolla facebook och lite bloggar innan jag gör något annat.
Idag så hade jag ett underbart samtal med en gubbe på jobbet, han frågade när jag var född, jag svarade 84. Sen gick det en stund,
"hur gammal är man då?"
"jag blir 26 iår" svarade jag.
Gick en stund till. "Är du gift än då?"
"Nej" svarade jag.
"Är du snart 26 och inte gift och sådär vacker, då måste det vara något fel på karlarna!"
Ibland kan pensionärerna verkligen förgylla ens dag, på så sätt trivs jag väldigt med mitt jobb då man kan få ut väldigt trevliga och fina diskussioner med dom. Och samtidigt har dom mycket att lära en. Dom har ju varit med såpass mycket längre än en själv.
Trodde jag skulle få en lugn arbetsvecka, men det blev en femdagars vecka med långa pass varje dag. Men det gör inget, det blir timmar och pengar. Helgen ser än ut att vara ledig, vilket känns skönt. Blir nog ner och kolla läget på stan både fredag och lördag, det är ju trots allt student helg för kommunens gymnasieskola.
Idag så hade jag ett underbart samtal med en gubbe på jobbet, han frågade när jag var född, jag svarade 84. Sen gick det en stund,
"hur gammal är man då?"
"jag blir 26 iår" svarade jag.
Gick en stund till. "Är du gift än då?"
"Nej" svarade jag.
"Är du snart 26 och inte gift och sådär vacker, då måste det vara något fel på karlarna!"
Ibland kan pensionärerna verkligen förgylla ens dag, på så sätt trivs jag väldigt med mitt jobb då man kan få ut väldigt trevliga och fina diskussioner med dom. Och samtidigt har dom mycket att lära en. Dom har ju varit med såpass mycket längre än en själv.
Trodde jag skulle få en lugn arbetsvecka, men det blev en femdagars vecka med långa pass varje dag. Men det gör inget, det blir timmar och pengar. Helgen ser än ut att vara ledig, vilket känns skönt. Blir nog ner och kolla läget på stan både fredag och lördag, det är ju trots allt student helg för kommunens gymnasieskola.
Jobbmåndag
Idag är en såndär jobbig jobbdag. Idag så är det jobb både förmiddag och kväll. Och ledig ett par timmar mitt på dagen. Totalt värdelöst egentligen. skönare att vara kvar på jobbet hela dagen istället. För dom här timmarna gör man iaf inte mycket vettigt på. Soffläge brukar vara rätt bra. Men det är bara bita ihop och knalla iväg till jobbet för gång nummer 2.
Fy vilken efter middag, jag känner mig helt gråtfärdig
Var ensam två timmar på jobbet idag när ordinariepersonal var på APT. Allt bara gick i en enda fart, jag hann knappt med allt. Allt kändes bara som en enda röra. Jag kände att jag inte räckte till och kunde inte jobba "rätt". Nu sitter jag i soffan hemma, helt slut, gråtfärdig.
Ibland skulle det vara skönt att jobba med något dött ting, inga människor och deras liv. Men jag tror inte att jag skulle trivas med det i längden.
Ibland skulle det vara skönt att jobba med något dött ting, inga människor och deras liv. Men jag tror inte att jag skulle trivas med det i längden.
Varför kan jag inte lära mig säga nej när det gäller jobb?
JAg förstår inte. Jag intalar mig själv att jag ska säga nej när dom ringer, men när jag väl svarar i telefon så kan jag inte bara säga nej. Så jag knatar glatt iväg till jobbet. Jag blri så arg på mig själv. Men men. Det blir pengar iaf.
Från elev till handledare
För inte allt för länge sen var jag elev, och fick lära mig av någon annan som kan det jag skulle lära mig. Men idag slog det mig att nu har vi elever på arbetsplatsen och nu är det JAG som ska lära ut det jag kan. Det känns lite skumt. Samtidigt som jag känner mig säker i min roll på jobbet, så måste man ändå tänka en extra gång och förklara för att någon annan ska lära sig. Nu är det inte längre jag som ska se och lära allt, utan nu är det någon annan som ska det. Men självklart om man byter jobb så ser man och lär i början. Men mycket av vården är den samma. Den första mars får vi en ny elev. Det är alltid rörigt i skallen de första dagarna man går som elev innan man känner sig hemma på stället. Och på ett sätt är det skönt att ha varit elev för inte allt för länge sen. Det är lättare att förstå dom nya eleverna.
Tung dag på jobbet.
Idag började jobbdagen med att vi var underbemmanade. Ordinarie personal kom in och stöttade oss samt att vi fick tag i en annan tjej. Dagen har rullat på bra men jag har varit trött och orkeslös. Jag undrade tom hur jag skulle ta mig de sista metrarna hem. Nu kommer jag stupa i säng. Gonatt gott folk!
Livet som uska är inte alltid en dans på rosor.
Sjuk?!
Idag är det verksamhetsplanering på jobbet, endast vikarier, bara för att man idag inte får bli sjuk så känner man sig naturligtvis dåligt. Halsen värker, jag hostar och snorar. Inte mycket att göra åt. Bara ta två alvedon och knata iväg. Men det hade jag nog gjort i vilket fall. Jag hatar att ringa mig sjuk. Dessutom är jag för snål för att "bli av med timmarna". Och idag jobbar jag 7-20. Imorgon börjar jag 12 så jag behöver inte stiga upp i ottan iaf.
Föreläsning
I fredags var jag på en mkt intressant föreläsning av Ola Polmé. Den handlade om demens och hur man jobbar proffessionellt. Den var mkt givande och han var mkt pedagogisk. Han utgick ifrån hur hjärnan var uppbyggd och hur det kom sig att vissa handlade på vissa sätt. Det sista som sviker en är känslorna, för utan känslorna skulle vi inte kunna överleva. Det är därför känslorna lättare "läcker ut" hos en demenssjuk person. Han gav många bra fall beskrivningar och förklarade runt dessa. Mkt mkt lärorikt. Alla som jobbar inom vården borde verkligen gå på ngn föreläsning med honom.
Sjukresor
Jag har i två dagar nu åkt med sjukresor in till UAS med två olika pensionärer på sjukhus besök. Pensionären blir hämtad hemma hos sig vid dörren och sen avlämnad på rätt ställe på UAS. Och ändå gnäller dom på att dom får betala hundra kronor för den tjänsten. Och så säger dom att det är dyrt för att dom är pensionärer, men får riktigt bra service ändå. Hundra kronor för att åka dörr till dörr tycker inte jag är dyrt. Ska man ta buss konstar det 80 kr till Uppsala och då har man ca 15 min gångväg till UAS oxå, så gnälla tycker jag inte att dom ska göra när dom får åka så förmånligt ändå.
Ursäkta att jag blir irriterad, men vissa kan inte se vad dom får för dessa pengar. *suck*
Ursäkta att jag blir irriterad, men vissa kan inte se vad dom får för dessa pengar. *suck*
Jobbtider
Att jobba som jag gör, att både jobba dag, kväll eller natt, vardag eller helg har både sina för och nackdelar. Visst kan det vara väldigt skönt att vara ledig en vardag när man vet att alla andra ska upp och jobba, men samtidigt försvinner ju en del av det sociala med de som jobbar måndag-fredag kontors tid. Ibland är det bra surt att gå och jobba en hel helg. Men ofta går det väldigt bra. När man vet att andra har ledig tid tillsammans och en annan får ta och gå till jobbet. Samtidigt så hinner jag med saker i veckorna som andra inte gör. När jag själv jobbade måndag-fredag så var det tex omöjligt att kunna gå till apoteket när man var ledig eftersom att det hade bara öppet den tiden då jag var på jobbet. Det kändes inte så roligt, men samtidigt så var det helg när det var helg. Nu har jag inte helg på samma sätt som jag hade förut, utan nu har jag mina lediga dagar istället. Nog att dom är alldeles för många just nu eftersom jag inte har något jobb inbokat förrän nästa söndag. Det känns lite tungt, men har en hel del timmar planerade i slutet av månaden, så det känns skönt att veta att jag får lite pengar iaf.
Det här med att vara timvikarie och bara jobba när dom behöver en har både sina för och nackdelar. Jag kan själv bestämma när jag vill jobba samtidigt som att jag kan gå minste om jobb om jag inte kan. Det blir även rätt svårt att planera in vad man ska göra, eftersom dom kanske kommer att ringa och villa ha mig.
Men i det hela så trivs jag bra med att jobba såhär, det gör mig inte så mycket faktiskt. Men ibland är det bra tungt. Men det får gå ändå. Idag så ringde dom från jobbet och ville att jag skulle gå dokumentationsutbildning, och det känns rätt bra ändå, då vill dom ha mig kvar och det känns skönt. Så det löser sig nog med jobb. Nu kan jag iaf jobba på hela huset vilket ger mer arbetstillfällen och flera timmar.
Det här med att vara timvikarie och bara jobba när dom behöver en har både sina för och nackdelar. Jag kan själv bestämma när jag vill jobba samtidigt som att jag kan gå minste om jobb om jag inte kan. Det blir även rätt svårt att planera in vad man ska göra, eftersom dom kanske kommer att ringa och villa ha mig.
Men i det hela så trivs jag bra med att jobba såhär, det gör mig inte så mycket faktiskt. Men ibland är det bra tungt. Men det får gå ändå. Idag så ringde dom från jobbet och ville att jag skulle gå dokumentationsutbildning, och det känns rätt bra ändå, då vill dom ha mig kvar och det känns skönt. Så det löser sig nog med jobb. Nu kan jag iaf jobba på hela huset vilket ger mer arbetstillfällen och flera timmar.
Reflektion över att jobba som undersköterska
Hela den här veckan har jag jobbat. Jag har jobbat kväll på olika avdelningar. Visst är det skönt att för flytta sig runt lite, men samtidigt kan det vara rätt virrigt. Det värsta är nog att på ena avdelningen finns det noll organisation. Man springer och rycker i dörrarna och springer om varandra. Väldigt jobbigt. Och man vet aldrig hur långt man kommit. Det är riktigt jobbigt och stressande. På andra avdelningen så har vi planerat på tavla precis vilka vi ska gå till, men sen kan man alltid byta sins emellan. Det är mycket bättre då jag vet precis vilka jag har ansvar för, att de kommer upp/i säng, får de läkemedel de ska ha etc.
Det är faktiskt ett krävande jobb att jobba som undersköterska, både fysiskt och psykiskt. Man arbetar verkligen med kroppen, lyfter, förflyttar, går ner på knä och tar på skor och byxor, tvättar, står i obekväma ställningar, och man går helt sjukt mycket. På ena avdelningen snittar man 1000-1500 steg i timman, och då är det även skenande i trappor. Så det är helt klart fysiskt jobbigt. Och så till den psykiska delen, att man får höra samma tjat om och om igen, man måste ha tåla mod, känna med patienten (vilket inte alltid är lätt), vända och vrida på sig så det blir så bra som möjligt. Och sen såklart kunna samarbeta med de andra.
Sen har man om man har delegering ett ansvar på läkemedel. Piller, ögondroppar, laxermedel, salvor etc. Samt att har man som jag insulin delegering ska man även ge insulin och kunna ta b-gulkos. även detta kan vara stressande att ha det ansvaret, att det absolut inte får bli fel, vilket kan göra stora konsekvenser.
Men det är ett helt underbart jobb, och jag tycker verkligen om att jobba med människor. Att göra så lite kan vara så mycket för någon annnan.
Nyförälskad
Inte jag, inte just nu iaf. Jag och Martin har hållt ihop i över 8 år. Vad länge det känns men ändå som det va igår vi träffades på fiskarfesten. Men det var egentligen inte det det här blogginlägget skulle handla om. Jag jobbar som sagt på ett äldreboende här på orten som undersköterska, hjälper pensionärerna med att klara vardagen. Och något som vi lagt märke till är att en tantalutta över 90 år har blivit nyförälskad. Hon är som en liten tonårstjej som fnittrar och rodnar när hon ser den här gubben som hon är så kär så kär i. Men tyvärr tror jag ej att denna gubbe förstår att hon är kär i honom. Tyvärr kanske är konstigt att säga, det kanske inte hade varit bättre om han hade vetat om det heller. Tänk vilket rännande det hade blivit mellan lägenheterna. Man skulle ju aldrig veta var det var någonstans. Men hon är riktigt nyförälskad, man ser hur hon studsar runt på de rosa små molnen. Men ack så olyckligt kär. Den här gumman hade ringt hem till sin dotter och berättat att hon skulle gifta om sig. Hur skulle man som dotter reagera om sin mor på över 90 och bor på ett äldreboende ringde och sa att hon skulle gifta om sig? Förvisso är det många gummor som bor på boendena, och de flesta av dom är änkor sen många år tillbaka, men att man ska hitta kärleken igen då tycker jag är ganska otänkbart. Men nu har jag fått det motbevisat att det går faktiskt. Att även när man är närmare hundra kan känna dessa känslor. Jag tror ibland att vi glömmer bort att de äldre även känner dessa känslor. Ibland får vi nog stanna upp, lyssna och känna in. Ibland tror jag att det blir lätt att arbetet går på rutin, och det är farligt, mycket farligt. Då tror jag att man lätt glömmer personen man jobbar med. Men jag förunnar ingen att vara nyförälskad, det kan man bli i alla åldrar, vilket är härligt att se.
